Bara så länge det finns stjärnor över oss

Jag fick nyss höra något av en person som gjorde mig superduperglad och han fårmig att somna med ett leende på läpparna.

Idag kom jag och Veronika på en sak som egentligen är väldigt skrämmande. Det är sjukt lätt för ungdomar som oss att få tag i alkohol. Det enda vi behöver göra är att kasta iväg ett sms till en snubbe jag träffat EN gång, vi känner inte varandra alls, men jag frågar i alla fall ifall han kan fixa lite vin till oss på Valborg (bara för den goda smakens skull, jag lovar, inte för att bli full!) och det jag får tillbaka är "Javisst! Vem är du?" Liksom han vet inte ens vem jag är och ändå så fxa han mer än gärna. Det är konstigt att ungdomar super skallen av sig nu för tiden! Gud, jag låter som en gammal morsa, men det är sant. Man blir ju orolig på vart världen är på väg egentligen... 

Nu är sommaren här ta mig tusan! Underbart enligt mig! Fick en kommentar om att mina ben är bruna idag också vilket gillas mucho! C:  Haha, jag är glad i en hatt att värmen är här och att jag kanske har en ny pålle i stallet snart, hurra! :D 

Jag har en väldigt avlägsen dröm, jag vill ha tillbaka min bebis, och samtidigt ha en till häst, fuxen. Jag vet att jag är knäpp som vill ha tillbaka min gamla ponny som jag inte ens kommer kunna tävla på, men han var mitt allt i fyra år, så det är inte konstigt att han betyder enormt mycket för mig. 

Lyssna och njut medans jag är i stallet, där jag känner att jag lever.

Så, nu är den klar, vad tycks?

Bloggen är under ombyggnad, det är därför den ser ut som den gör just nu ;)

Jag är så trött så mina ögon håller på att falla ihop och hela jag vill bara lägga mig ute i solen och somna i gräset, men nejnej det kan jag inte för jag sitetr fortfarande i skolan klockan tre en fredag. Vad det är för fel? Det vet jag inte...

Men middag och bio ikväll iallafall, skitmysigt ska det bli, men jag hoppas verkligen inte jag somnar på bion ^^ Kanske på gå och ta en powernap i arenan?

Idag har jag spelat in en vers av låten Hold On med Måns Zelmerlöw, det är bara att går in på www.rixfm.se och därifrån kan man mmsa in sin inspelning och därmed ett bidrag till Hold On som ska bli världens längsta låt till världens alla barn, just nu är den väl typ 45 minuter, men vi kan göra den längre, eller hur? Ett bidrag som visar att man bryr sig liksom.  

Idag är jag glad. 

Såg precis små delar av nya Harry Potter filmen, gud vad jag längtar! Första juli känns som en evighet bort, men det är faktiskt bara lite mer än två månader kvar. Sen ska jag kirra biljetter och sätta mig i en biofåtölj med en stor kartong popcorn och jag kommer nog inte bli besviken :D

Kolla den här bara, an man göra annat än längta?

Efter en mycket trevlig gårdag med lite fina inköp och ett i och för sig väldigt dåligt matteprov, så mår jag toppen :) Sitter hos bästa Jess nu med Anna och väntar på att maten ska bli klar, inte fel, inte fel :)

Det var supergreat igår, skönt att få vara allihopa igen, just ike "old times" :D Sen att man inte fick sova så mycket är ju en sak (a)

Har även nästan bästämt mig för att byta till sam nästa år, jag kommer inte orka med natur i tre år, ett år max liksom, sen har i alla fall jag fått nog :P Aldrig att jag läser till matte D, no way, you can not make me. Hellre samhällsekonomi, svenska och typ historia i massoa, det klingar bättre i mina öron i alla fall. Bara hoppas att mamma inte blir ledsen på mig, men då får hon bli det, my life, my ways liksom.

Nej nu ska jag nog ta och vara lite social. Have a great evening everyone :)

Ja, det här har varit en såndär dag man helst vill glömma, bara packa ihop och gömma längst bak i huvudet och aldrig ta fram igen. Tyvärr är det ofta de dåliga dagarna jag kommer ihåg. Idag bröt jag ihop, allt blev bara fgör mycket. När Ebba rabblade upp två nya grejer att göra som jag inte hade den blekaste aning om att jag skulle göra så fick jag liite panik, men sen fick hon mig glad igen. Sen fick jag för mig att jag skulle blogga, dålig idé Malin! Skrev ner lite känslor och sen bröt jag bara ihop, därför blev det förra inlägget en aning luddigt...

Pulsen ökade, jag började ta djupare andetag och jag kände den där klumpen i halsen, alla tecken på att snart skulle det komma en syndaflod. Och de gjorde det. Gud vad jag grät, har inte gråtit så mycket på en hel vecka och det var underbart skönt att få ut det. Att det dessutom vara på helt plats gjorde ju inte saken sämre, för var kan det vara bättre än att gråta på den plats där de människor som betyder mest finns? Tack för att ni tröstade mig och fick mig på hyfsat bra humör innan vi skjildes åt idag, tack för att ni finns mina bästa <3

Nu sitter jag med en stor kopp te i handen, en hög med plugg (som inte känns lika hopplöst längre), trötta ben och armar efter en hård träning och är ändå på ganska bra humör, men tack gode gud att den här hemska dagen tog slut.

Mitt huvud är som en bomb, hela jag är som en tickande bomb som snart kommer sprängas. Inom några dagar kommer jag vara en hög med stoft på marken...

Jag har sex stora uppgifter som ska vara inlämnade inom en vecka, fem av dem innan fredag. Jag blir helt sönderstressad, tro mig. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, det är fruktansvärt. Dessutom orkar jag inta gör någonting, jag blir helt apatisk. det enda jag orkar är att sitta i en fåtölj och stirra ut i luften.

Dessutom tar en tanke upp min hela tankeverksamhet. En fråga om pengar, livsavgörande, bokstavligt talat. Jag får hundra tusen kronor för att mörda min häst, hur jävla fel låter inte det? Liemannen kommer och knackar på, ger mig hundra tusen och tar min häst med sig.

Jag bryter ihop...

Nu sitter jag här i Söderköping, solen lyser, jag är ganska nyvaken och jag mår bara toppen. Trots all skit som är därhemma så har jag lyckats koppla bort det himla bra och inte behöva tänka på det. När jag är här ska jag bara leva och inte tänka. Det bestämde jag mig för när jag åkte hit, bara vara. Kände nu att det är precis det jag behöver.

Idag fick vi ett tungt besked, om min älskade häst. Hon var sämre, hon kommer troligen aldrig bli bra, hon kommer aldrig mer få hoppa stora hinder, aldrig mer få galoppera på gröna ängar.

De ska döda henne. Kaputt, finito, aldrig mer igen. Hon kommer få ett skott i pannan och jag måste leva med vetskapen om att det kanske är mitt fel. Tänk om jag kunde gjort något annorlunda den dagen. Tänk om vi inte hade hoppat så högt, då kanske allt fortfarande kunnat vara frid och fröjd.

För en dygn sedan var jag lycklig, salig över att jag skulle få galoppera på min häst inom en snar framtid. Den framtiden finns inte mer, den kommer aldrig finnas. Jag kommer aldrig få galoppera på henne, jag kommer aldrig mer få känna hur hun lyfter mig över hindrerna. den framtiden är nu bara en illusion. Inom en snar framtid kommer jag klappa henne för sista gången, jag kommer se hur hon fnular med sin lilla mule en sista gång, jag kommer känna hennes varma andedräkt i mitt hår en sista gång. Sedan lämna henne och veta att jag aldrig mer kommer få se henne. Det är min framtid, min verklighet.

Mina tårar rann hela vägen hem, från den stunden jag fick beskedet tills att jag kom ut ur duschen. Panikattack efter panikattack, minuter med endlöst skakande, hjärtklappning och kippande efter luft. Nu har den värsta chocken lagt sig, men nu när jag skriver om det rinner mina tårar igen. Så fort jag tänker på det bränner tårarna bakom ögonlocken. Det ska bli skönt att komma bort till söderköping, få annat att tänka på, njuta av livet och bara lämna det här fruktansvärda hemma.

Jag är tom, så tom.

Det år vår, solen lyser, fåglarna kvittar och...

...Malin har blivit knäpp och har klippt lugg :D (bilder kommer senare)

And I like it, mucho C=

Btw så åker jag till Söderköping och Annapanna på torsdag, yahoo :D

Sing and I will hear you wherever you are, the sun will guide me from afare.
Now I will never be alone, I know that you are somewhere, you are everywhere to me.
You're a color in the scy, a reason to believe.
I will hear you, always near you.



En av de vackraste och sorgligaste filmer jag sett.

Det är så mycket känslor som rör sig inom mig just nu, jag orkar inte riktigt dela med mig just nu.

Det jag kan säga är att jag uppmuntrar er alla att gå och se filmen "I skuggan av värmen", en fruktansvärt bra och väldigt berörande film, den väcker många tankar...

Jag har galet mycket vårkänslor :) Är så obeskrvligt glad hela tiden och imorn är det lov vilket inte gör saken sämre ;D Lovade Macke att jag skulle skriva om honom så nu gör jag det :) Han fick underhålla mig i en timme och 45 minuter medan jag var i stallet helt ensam, det tackar och bockar vi för (y) haha,

Jag ska inte tråka ut er med massa text, utan låter istället bilderna tala för sig själva <3 Chao!