Bara så länge det finns stjärnor över oss

Jag sitter här med en kaffekopp och försöker fokusera och inte låta latheten och tröttheten ta över. Det är svårt men jag ska lyckas! Jag har inte somnat ännu så därför tyckte jag att jag kunna unna mig själv en paus för att blogga lite fint. Jag lyssnar på LW's nya skiva, den går på repeat och jag gillar den mucho más än spanska. Veinte historias beves känns som ett eveighetsjobb för så fort jag skriver något så sparas det inte och jag måste göra om det. Inte okej! Känns lite halvt meningslöst...

Viva la vida och Hakuna Matata. Eller hur?