music is my drug

Varför går just lov så fruktansvärt fort? Och skolarbete har det inte blivit något av, som vanligt. Och jag får dåligt samvete, som vanligt. Konstigt att jag aldrig lär mig. Men äsch, det finns så mycket annat att göra! Och mycket har blivit gjort, och jag är inte beredd att bli tillbakaryckt till verkligheten riktigt än! Kanske lagom till jul, kanske inte. Kanske inte på så länge att det här blir min verklighet? Vem vet, vem vet. Jag lever för dagen och jag lever för gårdagen och morgondagen. Hög på musik.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0