1722

Jaha, och vad har jag uträttat idag?
Jo, jag jar rest mig ur sängen, satt på mig mjukisbyxor och gått upp till soffan för att fortsätta sova. Inte okej. Får bara ångest av att inte göra något, men jag orkar verkligen inte.
.
I need some

snön ligger vit på taken

Underbart med vinter, faktiskt! Jag gillar snö och kyla, så länge kläderna räcker till det vill säga. Idag var det den första snögaloppen och den var fin. Och den var värd att tappa känsel i knän, lår och ansikte för. Mitt hår var vitt av iskristaller och Allan hade istappar i skägget. Jäkla underbart!
.
När jag gick hem bara stannade jag, mitt i snön som nådde mig halvvägs upp på vaderna, och bara andades. Kände den iskalla luften svida i lungorna och det var så mysigt och fint. Stod emot den plötsliga impulsen att kasta mig framstupa i snön. Lyssnade på Evert Taube och bara tittade på stjärnorna, kände mig liten men betydelsefull. En fin fredagkväll kort sagt.
.

musik är min drog

Oskar Linnros igår blev ett fint avbrott i veckan! Liten och intim spelning med fantastiskt bra musik. Jag ställer mig tveksam till om jag ska dricka Apple Martini mer och jag vet inte riktigt om det är okej att tre 18 - åringar till ett hotell för att dricka drinkar tillsammans med 50 - åriga gubbar... Men vi gillart! Det blev ändock en vinglig resa hem.
.
.
De här killarna och fem till ska jag träffa i tre olika städer i vår.
Kan inte annat än le, trots att jag känner mig sjuk och ynklig.

jag ska inte glömma att leta efter gryningen

Konstig och stressig dag idag. Jobbig dag idag. Äcklig måndag. Nu är det jag, Morrissey och Håkan med ett berg av disk.
.

alla fyller vuxet

Är avundsjuk på alla som är i Lund idag, annars är det mesta fint.
.
Jag har sovit mest hela dagen och det är inplanerat för stunden också.
Annakondan fyller vuxen idag (imorgon?) så vi planerar utgång under de lediga dagarna framöver. Gillart!
.

I wish I could but I don't want to

Nej, ska jag söka universitet? Ska jag ta studenten om mindre än 200 dagar? Nej, det kan inte vara jag de menar. Gick inte jag i högstadiet alldeles nyss? Ändå får jag broshyrer hem om studentflak och skivor, mycket märkligt. Nej, men seriöst. Vad hände med alla år? Hur ska jag kunna välja en utbildning att gå? Jag vet var jag vill bo och studera, men vad? Har ringat in typ trettio olika kurser och kandidat-utbildningar. Fint. Verkligen.
.
Panter ligger bredvid mig och sover i soffan, jag vill så gärna vara honom just nu. Jag vill gärna stå i Danmark och dansa med herr Hellström istället för sitta här med beslutsångest. Mycket hellre.

så uppsnärjd i det blå

Jag tror aldrig jag kommer landa. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att acceptera min vardag. Jag älskar den, men väntar hela tiden på något mer. Något större, något som händer sällan. Det är månader av mörker framför mig nu, (vinter alltså) fast det är ändå underbart. Oj vad jag mår konstigt bra. Ska det vara såhär? Jag är ständigt hög och har fruktansvärda humörsväningar. Och jag är definivt inte gjord för att sova...

som ett hjärta som vägrar sluta slå

Vad har du gjort med mig? Du har stulit en stor del av mitt hjärta och Annas vänstra nyckelben. Jag blundar och jag är tillbaka i euforin och dansen på Hovet. Tack Stefan, Lars-Erik, Björn, Simon, Finn, Oscar, Hurricane och Tack till Håkan. Jag kan inte tacka er nog, men ni gav mig en kväll jag sent ska glömma. Där var jag mer levande än någonsin och det är tack vare er. Nu ska jag leva och aldrig glömma att leta efter ljuset och gryningen, för den kommer alltid. Och musiken slutar aldrig.
.
.

jag tror jag älskar där du kommer från

Tack. Tack. Tack. Och alla superlativ i världen till dig.
Och som jag läste i Expressen "Håkan Hellström är en i avseenden en unik artist. Men inte för att han ett speciellt uttryck som ingen annan har. Utan för att han besitter tusentals." Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Tack Håkan, Tack bandet, Tack de 9403 i publiken, för att ni gav en av de finaste kvällarna i mitt liv.
.
.

jag vet inte vem jag är men jag veta att jag är din

Fina Anna står i duschen. Om några timmar kommer jag gråta och skratta hysteriskt tillsammans med henne. Sen får vi vandra hem tillsammans genom Stockholms-regn. Håkan, ikväll är det bara du.

mitt hjärta bara brister

Allra starkast i finalen då han låter publiken ensam sjunga raden ”Håkan du var bättre förr” i den nya balladen ”Du är snart där” för att därefter ta tillbaka micken och avsluta med en helt ojämförlig sånginsats där han liksom ryter från botten av hela sin själ som vore han en Frank Sinatra. Sedan väntar allsången i den tidiga ”Vi två, 17 år” där hela Scandinavium gör sig till bärare av tanken på att det bara är förlorare som kan segra. Samt Hellströms sista ord på vägen i ett mörkt november: ”Glöm inte att gå ut och leta efter gryningen och ljuset!”.*

*Det är så vackert, så vackert ♥

2334

Omtumlande dag idag. Riktigt jobbig. Sovit på tok för lite (kommer bli så den här natten också, alarmet står på 04.30...), haft dålig pluggdag, för mycket tunga uppgifter, mensvärk så illa att jag tror att det är värre än att föda barn och en träning som gick käpprätt åt helvete, utan överdrift. Fick panik-ångest-attack och kände mig som en femåring i och med att tårarna sprutade. Fredrik kunde inte ens prata mig och frustrationen bara steg vilket gjorde allting bara värre. Var tvungen att skriva ett ursäktande sms till honom sen för jag bara grät så fort han försökteprata mig. Fick som svar "det är lugnt kompis, jag tycker du är duktig :)". Fina Fredrik, och stackars Allan som måste ha värsta blåbäret på ryggen. Ingen bra kombo idag kan vi sammanfatta med. Ska försöka få lite sömn nu och ta nya tag imorgon.

music is my drug

Varför går just lov så fruktansvärt fort? Och skolarbete har det inte blivit något av, som vanligt. Och jag får dåligt samvete, som vanligt. Konstigt att jag aldrig lär mig. Men äsch, det finns så mycket annat att göra! Och mycket har blivit gjort, och jag är inte beredd att bli tillbakaryckt till verkligheten riktigt än! Kanske lagom till jul, kanske inte. Kanske inte på så länge att det här blir min verklighet? Vem vet, vem vet. Jag lever för dagen och jag lever för gårdagen och morgondagen. Hög på musik.

min guldklimp

.
.
.
.
.
.
Juni 2009, dagen då han kom:
Lite skillnad va? Tack till Victoria för de fina bilderna! Och mer kommer :)

jag vet inte vart jag ska ta vägen

sex dagar. om sex dagar kommer jag vara lyckligare än lyckligast. åh, vad jag längtar..! Fina Hellström ♥
.
.

huua

All min respekt som jag någonsin haft för dig är fullkomligt bortblåst. Jag kunde acceptera det som var, men nu har du gått över en gräns och du säger emot allt jag kämpar för. Allt som jag tycker är avskyvärt och fruktansvärt, det står du för. Hur ska jag kunna se dig i ögonen igen någonsin? Jag är så upprörd så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Bägaren rann över, i december drar vi.

0115

Jag fortsätter att leva. Leva så mycket jag bara kan. Nästan för mycket för jag tror knappast jag får någon ledig dag under den här veckan. Men jag vill gära leva. Leva för dagen, för helgen och för nästa helg och så mycket annat. Så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen!
.
.

RSS 2.0