Man måste dö några gånger innan man kan leva.
Det är bara att ta sig igenom allt tufft man möter. Ta sig över alla berg, riva alla murar. Allt man tar sig igenom gör en starkare och gör att man kan leva desto mer och starkare än tidigare. Det är något jag verkligen tagit med mig efter de här sista åren som varit fulla med motgångar. Men med motgångar kommer medgångar.
Just det tänker jag bära med mig genom livet för det gör att jag orkar fortsätta. Att jag orkar ta mig igenom skit för jag vet att på andra sidan finns så mycket att leva för. Även när det känns som att jag ska dö av sorg, saknad eller vad som helst så vet jag att jag måste gå igenom det för att kunna leva. Och då känns det okej. Det är okej att vara ledsen. Det är okej för det går över, även när man gått sönder och gråter tills tårarna tar slut så kommer man bli glad igen.
Tack Håkan för att du lärt mig något om livet och med de orden kan jag hela tiden fortsätta.
