My own enemy
Det går mer och mer upp för mig att jag är det enda som står i även för mig. Mitt huvud bygger upp murar som inte fanns där från början och det gör mig så arg så jag kan börja gråta. Jag har så bra möjligheter att bli bra så sätter jag upp murar för mig själv som bara jag kan riva igen. Vargen göra det svårare än vad det är? Om jag bara kunde slita tänka så mycket och bara gå på känsla. För känsla har jag, jag är ju duktig. Nu är jag bara så taggad på att komma ut och tävla så allting kan lossna.
Är för övrigt så fruktansvärt glad över att jag har Fredrik, han är GULD värd. Känner ingen som är så engagerad och brinner för det han gör. Han är helt enkelt fantastisk :)
Kommentarer
Trackback
